Laget

Ett omklädningsrum från en svunnen tid
Man hasar in
Låter dörren ramla på bakhasorna så man skjuts över tröskeln
Väl där
Tar man sats
Inhalerar all historia som finns just här
På ett enda andetag sköljer det över en
Inte vatten men man dränks i minnen
Av liniment
Benskyddstejp
Materialförvaltarens röst
Skruvdobb eller gummidobb
Gliringarna och skitsnacket
Det råa men hjärtliga
Man öppnar ögonen
Sätter sig långsamt ner på en av bänkarna
Händer söker träet inunder mig
Finger efter finger sluter till kring virket i en pianomanöver
När händer och kropp är på plats
Skjuter kroppsminnet iväg mig på nytt
När skytteln landar har jag en lagkamrat på var sida
Förflyttad till ett minne man levt
Återupplevandet berör och väcker
Man försöker få gamla saker ogjorda
Kommer till sist på mig själv med att bara gästspela
Att man inte kan påverka det inträffade
Bara återuppleva
Glädjas och minnas
Sörja samt lära
Från denna solidaritetens borg
Där laget är viktigare än jaget
Så fostrade man varandra
Att alla tar ansvar
Så byggde vi vårt lag
Nu väntar jag på att få bygga ett samhälle på samma sätt