Innocent

Quiet please
Can you here
The steps touching
Dirt and mud
On the way
To become clean

Annonser

Allting är en bit i nåt annat

Jag går in i en torsdag
Vilken som helst
Kommer ut på en lördag
Inte som omvänd eller missbrukare
Bara som mig själv i en ny dag
Andra insatser nya sammanhang
Tröttnar och försvinner in i en måndag
Väntar tills måndag återvänder
Gillar tyngden
När helg blir till vardag
Svårt för färg när kol är tillgängligt
Fortsätter måla mig in i en fredag
Funderar på att stanna här
Bida min tid ni vet
Komma på en dag som kan bli min egen
Eller skapa en vecka som aldrig varit
Samla dessa på hög
Veckorna alltså
Varje stock en bit i nåt större
Varje spik bärs upp av nån annan
Det är så det blir till
Månader och år
Under valfritt decennium dras jag ur
Min byggnation håller
Gammalt ersätts med nytt
Har det gjorts rätt och riktigt tar andra eller annat över
Det är så jag tänker
Dagen då snickaren måttar
Tången och drar mig ur
På graven blänker gravyren
En helt vanlig tisdag

Between the lines

Allting går igen
Hemsöker en
Ibland ögonblick för ögonblick
Andra gånger tigandes stilla som en evighet
Skallrandes runt i ditt inre hus
Duschande i din dusch
Sovande i din säng
Förblir därför förbisedd
Tills det själv väljer
Under mörkrets överinseende och beskydd
Att aldrig avslöja sig

Fokus

Mindre blir mer
Det avprofessionaliserade det verkligt professionella
Misstagen bör visas upp som framgångarna de är
Den inre affären och dess innehåll viktigare än fasaden
Vi måste byta ut patient samt klient och tala om människor
Helst med dem
På det sätt de ber om
Vi får inte bli viktigare än de vi hjälper
Så centrala att det egentliga kommer bort
Så kåta karriärsklättrare att hjälpsökande människor blir trappsteg
Vi måste lyfta fram de som hyllas bör
Allt annat är att parasitera
Vem är du själv
Hur vill du verka
Vem vill du vara
Med dig själv och i mötet med andra

Så nära men ändå så långt borta…

Du hade börjat förenas
Med dig själv och din dotter
Ett liv som annars varit så långt borta
Floder av alkohol emellan dig och allt av betydelse
Det bara blev så
Eftersom livet slog till dig så hårt
Du behövde något
Det du tog var det du nådde
Med åren skapade du ett nytt Sahara
För att torka upp
Komma nära på riktigt
För att få fiska där du ville
Det som du aldrig valde bort men bara inte nådde när du orkade som minst
Nu är livet en parantes
Både en början och slut på samma gång
Din tysta röst genljuder en önskan
Om mer liv
Långt ifrån ditt inre Sahara
Så är det när man fått smak
På hur man borde levt hela tiden

De övergivna barnen

Hej hej
Från ett barn
Törstig
På de sina
Så torrlagd på vuxenuppmärksamhet
Att han tar vem som
Det blev jag
I bassängen
Dykuppvisning
Hellre från en okänd än ingen alls
Det händer igen
Och igen
Dessa barn
Placerade i bokstavsfack
Som väntar på en fråga
Ett centrum
Om så för ett ögonblick
Ingen ser dem
Ingen hör dem
Vuxenvärlden säger att de lider på brist
Och de gör de
Av frånvaro
Från vuxna
I glasskön
I simbassängen
På lekplatsen
De finns överallt
Ensammare än någonsin
En utelämnad generation
Vuxenvärlden surfar
Lägger över ansvar
När sommar råder
Finns ingen flytväst eller fallskärm
Ingen skola
Fritids
Eller idrottsklubb
De ställföreträdande har stämplat ut
Senast idag
Igår
Imorgon och varje dag bland barn
En knack på axeln
Av mindre människor i storlek 40 till 160
Med mitt eget barn
Medans andra ständigt pockar
På uppmärksamhet som går in i mobiler
Ni vuxna
Barnen törstar
Fukta deras strupar
Ni kallade
Abdikerade IT-föräldrar

Sveket…

Det svedde mig
Helt oväntat
Din låga som alltid handlat av godo
Ekot kvar i mig är ett varför
Hotade jag dig
Misskrediterade jag dig
Bajsade jag på dig inför alla
Jag blev arg och besviken
Egentligen inte så förvånad
Eftersom du inte förstår människor
Du bara tror det
Så har det egentligen alltid varit
Men jag har aldrig anklagat dig för dina tillkortakommanden
Brister och skavanker
Jag vet att du inte förstår
Jag borde inte ta illa vid mig
Men antagligen satte jag dig högre upp än vad du själv klarade av
Det är inte ditt fel
Det handlar om mig
Min egen tro på människor
Inte heller du skall få ta död på den
Jag kommer inte heller att avslöja dig inför andra
Men från idag är du någon helt annan för mig

Från en far

Ditt skratt reflekterar solen
Din gråt skapar mitt allvar
Din vrede kommer från mitt tillkortakommande
Din lättja speglar min oförmåga
Dina glada dagar är mina glada dagar
Fåren du räknar är sömnen du kräver
Ditt motstånd är egenskaper av ett växande själv
Kläderna du bär är trådar av liv
Så mycket väder
Rakt igenom
Blixt och dunder till regnbågar och snö
Så mycket och lära
Så lite tid
För en vuxen till ett barn
Mitt åldrande är din ungdom
Ditt utforskande följs av min tilltagande skrynklighet
Min fina pokal
Så otämjd
Så vild
Så skinande
Snart så beredd
Att gå vart du vill
Och låt ingen jävel hindra dig

Auri sacra fames

Långsamt händer de
Det som alltid gått så fort
Jag sätter mig ner i ledighet
Från mig själv och andra
Möter det som ifrågasätter
På det sätt jag borde gjort från början
Är med som mig själv
Lånar ut mig till andra
Men orkar inte längre låssas som tidigare
Tar mig rätten med ålder att skita i just detta
Jag kommer med smuts både i kläder och mun
Andra upplever mig konstig
Men jag tvivlar ner dem
Upplever frihet
Med att inte ingå
Inte på det sättet
Inte längre
Jag väntar hellre
Ut dem alla
Att de skall tröttna
Eftersom de redan fallit offer
För sig själva

2003-2014

Man ser förbi era ord
Det emellan raderna
För skatterna fortsatte neråt
Doften var så marknadsmässig
Smaken så liberal
Ni sa något men syftade alltid nåt annat
Ni tog historien och gjorde om den till er egen
Eftersom er inte dög
Eller behövde kamoufleras
Folkhemmet målades blått
Språket användes som krigsföring
Våra symboler smides om till era
Ni ljög och sa det var enskilt ägande
Ert ägande
Folket trodde er
Desillusionerade av all valfrihet
Förstod nu bara de välbeställda
Hur man åtnjuter samhället
Ni avreglerade och privatiserade
Alltid nerifrån och upp
Utan att någonsin vidröra toppen
Medborgaren förstod aldrig
Innan det gällde hans sjukersättning eller bistånd
Medans förmögenhetsskatten försvann med kluven blå tunga
Skyltfönsterna var klädda i rött
Men butikerna så fulla av blått
Hur förstå utan att se
Eftersom kläderna alltid var andra
Rösten alltid nån annans
Pengarna alltid för andra
Jobben för de lärda och utbildade
Egendomar för de som redan hade
Samma innehåll som alltid
Så skickligt
Så förrädiskt
Så lömskt och förföriskt
Stämplade ni Sverige
Tvättmaskinerna går fortfarande
Trots att åren gått
Svaret är fortsatt detsamma
Att det behöver köras ännu en gång
Men hoppet efter ren tvätt lever
Att medborgaren återigen kan välja kläder som man vet färgen på