Tjälen går aldrig ur
Så förtöjd
I att vi minns det vi kan bära
En krusning från djupen hörsammas
Jag jagar efter vind
Innan sista fibern i linan
Klipper min klaviatur
Jag slinter
Sätter naglarna i vad jag kommer åt
Väl nere
En stad i ruiner
Jag hötter tyst med knutna nävar
Fina trådar
Håller mig uppe
Precis där jag behöver vara
Vetenskaplig logik eller existensiell hållning – vem har tolkningsföreträde?
En undran
Besvaras med därför att
Men förundran
Uttrycker en livshållning
Utan begär om svar
11:an
Stadigt
Från hälen fram till tån
Gungar elvans spårvagn
Jag åker ifrån och till
Rörelsen är olika och samma
Livet eroderar och fogas
Samtidigt
Mariaplan
Godhemsgatan
Tankestillestånd råder
Ekedal
Fötterna steppar till dance monkey
Någon sorts välmening
I mitt egna självförtret
Fjällgatan
Mer folk anländer
Sätter sig nära utan att vara just
Nära
Jag underlättar ingenting för samspel
Är med mig själv
Iakttar och känner efter
Stigbergstorget
Funderar på att lämna mig själv vid Järntorget
Väl där
Initiativlös
Sitter således kvar
Funderar på mitt masochistiska drag
Om det tillfredställer mig
Hagakyrkan
Fan vad folk
Påminner om tvns gamla brus när tablån var färdig
Myller utan ansikte
Grönsakstorget
Dancing monkey igen
Framkallar nåt gott
Förenklar
Renar min känsla
Domkyrkan och Brunnsparken
Dags att kliva
Rätt ur denna dag
In på nästa buss
Och tänka nåt helt annat
Kajplats 23 