Out of range..

Jag skriver detta som antropolog
Behöver skildra både för mig själv och andra hur det är att leva här
Att det påverkar 
Att det inte lämnar en i fred
Aldrig någonsin
Jag skriver varken med eller emot min klass
Eftersom jag nu tillhör ett eget kastsystem 
Jag ser alla förutom mig själv
Rätt grejer händer på fel ställe
Medans på fel ställe händer rätt grejer
The marginal man
Två samhällen
I två parallella kulturer
Är tillhörigheten 
Samtidigt som behörigheten är indragen till båda
När man valt att korsa landsgränser 
Går inte valen och konsekvenserna att förklara för sina ursprungliga 
Lika lite är dem begripliga för andra
Sociala kapital har olika värden i skiftande sammanhang 
Som mitt eviga t-shirt bärande
Är för mig en markör
Att bära min ursprungliga klass med mig in i det nya
Således så mycket mer än en t-shirt för mig
En symbol både på vem jag var och aldrig heller ger upp
Jag varken kan eller vill byta detta attribut längre
Igår fick jag en fråga
Vad jag fått min förmåga att tänka utanför boxen
Svaret var enkelt
Jag vet inte vad en vanlig box innehåller 
Jag har aldrig lärt mig
Därför blir mitt utanför mitt eget innanför
Förmånen att förstå vad som finns innanför
Kommer med kulturellt kapital
Ideal från olika klasser krockar oavbrutet framför mig
Men som the marginal man
Är jag lika priviligerad som dömd
Att se vad som sker emellan samhällsskikten
Ibland är det jobbigt
Ensamt och isolerat
En kronisk konflikt emellan oförenliga intressen
Ingen väljer att hamna här
Åldrandet ger dock försoning
Med att så här blev de
Mitt offer i mitt egna släktled
Hoppas jag räcker
För att min flicka aldrig skall uppleva samma ensamhet som jag

Det bara återkommer, återkommer och återkommer

Egentligen vill jag bara undvika ämnet
Men det går inte längre
Det spränger för mycket inom mig
Det handlar om att försöka nå upp
Räcka till
Kanske bli sedd som andra
Man förbereder sig ofta mer
Ter sig mer slagkraftig och kraftfull i andras ögon
Ändå drivs man på
Av att något saknas
Att man inte är tillräcklig
Det är som man väntar på att bli avslöjad
Som en bluff eller fejk
Men det kommer aldrig
Man vet vad hårt arbete är
Men det är mycket mer än så
Man är driven på ett sätt som man inte kan vara om man inte kommer underifrån
Rikedom bygger på arv och klass
Och jag hatar det
Jag brukar inte hata
Men jag hatar det
Mitt liv tillägnas för att slita det itu
Denna inlåsning av folk
Från sammanhang som begränsar
Medan de primerade rider fritt
Sådana som mig skall inte ta sig dit
Det är inte meningen
Och vi motarbetas hårt
Dock är man bra på det hårda och tuffa där jag kommer från
Så strategin är passande
Kom igen bara
Ju hårdare och jävligare desto mer näring
Många har skyddsnät
Jag har aldrig varit i närheten av sådant skydd
Sådana som jag får stå själva även om vi är kollektiva
Vi är bra på lagspel
Förstår värdet av att göra saker ihop
Det krokiga lärandet gör att vi förstår andras värde
Smälter in och förstår miljöer snabbt
För överlevnadsvärdet
Men kanske är det inte möjligt
För oss som rest
Det kanske är priset som skall betalas
För att få vara med
Där vi inte hör hemma
Antagligen hjälper jante till
Att förstärka
Utanförskapet
Skulden emot dem man lämnat är obetalbar
Ibland vill jag bara tillbaka
Få lugn och ro
Samtidigt som chansen att slå tillbaka inte bara är min
Jag gör den för otaliga andra
Utan att någon bett mig
Upplevelsen är nästan religiös
Därför kan vi inte köpas
Mutas eller smickras
Vi vet vilka vi är och kan inte förföras
Det är det vi gör
Vi slår hål på sådan jargong snabbt
Så försök inte
Även fast min önskan är att få vara kvar och vara den jag är
Ilskan med detta ämne verkar aldrig fallna
Den tilltar med ålder
Det finns en risk att jag brinner upp
Eller så sätter jag hela skiten i brand
Frågan är vem som är beredd att satsa lika mycket